Jämställdhetsindex visar på behoven av en reformerad föräldraförsäkring!

I helgen publicerades TCO:s nya jämställdhetsindex som visar att utvecklingen har gått åt fel håll senaste året om man ser till målet om ökad ekonomisk jämställdhet.

Som framgår av diagram 1 följer jämställdhetsindex utvecklingen av andelen nettodagar föräldrapenning som tagits ut av kvinnor medan utvecklingen av andelen nettodagar med vab som tagits ut av kvinnor har haft en annan utveckling över åren. Det beror på att antalet utbetalda nettodagar med föräldrapenning är mycket större än antalet utbetalda nettodagar med vab. Föräldrapenningen utgår för 480 dagar per barn medan vab utgår när barnen är sjuka, vilket inte på långa vägar är så många dagar i de allra flesta fall. Av diagrammet framgår också att fördelningen av vab är mer jämställd än fördelningen av föräldrapenning.

Fördelningen av föräldrapenning har blivit mer ojämställd det senaste året på samma sätt som jämställdhetsindex indikerar och utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldrapenningen har avstannat senaste åren på samma sätt som för jämställdhetsindex.

Utvecklingen av andelen nettodagar med vab som tagits ut av kvinnor går däremot åt rätt håll mot en mer jämställd fördelning och fördelningen ligger nära det grova målet om relativt jämn fördelning på 40/60, då kvinnor under 2021 tog ut 60,3 procent av dagarna och män tog ut 39,7 procent. Dock kan siffrorna för vab ge sken av en jämnare fördelning av ansvaret för sjuka barn än hur det faktiskt ser ut i verkligheten, då det krävs en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) för att få ut vab. En grupp som oftare saknar SGI torde vara kvinnor med utländsk bakgrund på grund av stora svårigheter att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Detsamma gäller inte föräldrapenning då de som saknar SGI kan erhålla föräldrapenning på grundnivå, som är lägre än den inkomstrelaterade föräldrapenningen (föräldrapenning på sjukpenningnivå).

Diagram 1: Jämställdhetsindex och andel nettodagar med föräldrapenning respektive vab som tagits ut av kvinnor åren 2006-2021

Den ojämställda fördelningen sker under barnens första två år, då lejonparten av föräldrapenningen tas ut

Föräldrapenning kan tas ut upp till barnet är åtta respektive 12 år (beroende på födelseår), men den största delen av dagarna tas ut under barnens två första år (se diagram 3). Det är också under den tiden som fördelningen av föräldrapenning är klart mest ojämställd. För barn födda 2019 tog kvinnor ut över tre fjärdedelar (78 procent) av föräldrapenningdagarna som föräldrarna tog ut under barnens första två år och männen tog ut 22 procent. Det har varken skett någon försämring eller förbättring av den fördelningen de senaste tre åren.

Den klart mindre andel av föräldrapenningdagarna som föräldrar  tar ut när barnen är äldre än två år är jämnt fördelad mellan kvinnor och män. För barn födda 2013 tog kvinnor ut 52,8 procent av föräldrapenningdagarna som togs ut för barn i åldern 3-8 år. Dock ses här liksom för jämställdhetsindex en något försämrad utveckling från föregående år även om det inte är en stor förändring. För barn födda 2012 tog kvinnor ut 52,3 procent av föräldrapenningdagarna för barn mellan 3 och 8 år.

Diagram 2: Kvinnors andel av utbetalade nettodagar föräldrapenning per barn 0-2 år respektive 3-8 år, för barn födda 2006-2019

Diagram 3: Genomsnittligt antal nettodagar föräldrapenning per barn och år uttagna av kvinnor respektive män för barn upp till två år respektive för barn mellan 3 och 8 år, uppdelat på barn födda olika födelseår (2006-2019)

Jämställd föräldraledighet behövs för att vi ska nå ekonomisk jämställdhet

Det finns ett arbetstidsgap över livet som innebär att män arbetar fler timmar än kvinnor, vilket ger dem högre arbetsinkomster. Det här är en viktig förklaring till de inkomstskillnader som vi har i Sverige idag och något som behöver ändras för att vi ska nå målet om ekonomisk jämställdhet. Kvinnors färre arbetade timmar kommer oftast som en följd av föräldraskap och normer kring att kvinnor förväntas anpassa arbetslivet efter familjelivet, medan män fortfarande förväntas (kunna) göra det omvända. Kvinnor tar längre föräldraledigheter, arbetar mer deltid, är oftare hemma med sjuka barn och har högre sjukfrånvaro än män (och kvinnors risk för sjukfrånvaro stiger efter barnen kommer ).

När vi i TCO har tittat närmare på vad som händer med kvinnors och mäns inkomster när de blir föräldrar är det tydligt att kvinnors genomsnittsinkomster påverkas negativt när de får barn medan männens inkomster inte gör det på samma sätt. I rapporten Hur påverkas kvinnor och mäns inkomster när de får barn? som vi publicerade i höstas jämförde vi inkomstutvecklingen under nio år för kvinnor och män i tio vanliga tjänstemannayrken som var lika gamla och fick barn samma år. Det framgick tydligt att kvinnornas genomsnittsinkomster sjunker tidigare och mycket mer än männens efter barnen kommer och att inkomstgapet mellan könen fortfarande finns kvar när barnen går i tredje klass (längre än så följde vi inte inkomsterna). Resultaten gäller även i yrken där kvinnornas genomsnittsinkomst är högre än männens innan barnen kommer.

Fördelningen av föräldraledighet och deltidsarbete bland föräldrar behöver bli mer jämställd för att vi ska kunna undvika att inkomstskillnader uppstår när barnen kommer och för att vi ska kunna närma oss målet om ekonomisk jämställdhet.

Vad behövs för att fördelningen ska bli mer jämställd?

Normer kring att kvinnor ska ta huvudansvar för barn och hem är fortfarande styrande i vårt samhälle även om förändringar sker och har skett. Enligt forskning som vi sammanfattar i TCO-rapporten Från jämställda par till ojämställda föräldrar från förra året är det normer på arbetsplatsen som styr hur lång föräldraledighet en förälder tar  snarare än deras inkomst eller yrke. Något förenklat kan man säga att det val som föräldrar har på en arbetsplats är att pappor kan vara hemma lika länge som andra pappor, och mammor kan vara hemma lika länge som andra mammor. 

Normer är trögrörliga så politiken behöver gå före och visa vägen. Vi ser stora behov av reformer som minskar möjligheten att ”välja” en ojämn fördelning av föräldraledigheten för att skynda på utvecklingen mot ökad jämställdhet. Givet att arbetsplatsens normer är styrande kan man ifrågasätta hur fritt föräldrarnas val inom ramen för föräldraförsäkringen egentligen är. Viktigast för att öka jämställdheten är att kvinnor och män börjar dela mer lika på den föräldraledighet som tas ut under barnens första två år, då fördelningen är som mest ojämställd. Därför föreslår TCO en tredelning av föräldrapenningdagarna och att merparten av dagarna ska tas ut under barnens första tre år.

Alla föräldrar kan även hamna i läget att de behöver vara lediga från arbetet under barnens uppväxt för att ge omsorg på olika sätt och för att vara tillgängliga för barnet. Som vi ser det bör föräldraförsäkringen anpassas för att svara mot det behovet. Därför föreslår TCO att de 90 lägstanivådagarna (som endast ger 180 kronor om dagen) görs om till 90 dagar med inkomstrelaterad ersättning att ta ut tio om året under barnets uppväxt (3-12 år). Det blir fem dagar per förälder för barn med två vårdnadshavare. Med denna regelförändring kan vi ta steg mot minskade behov av ”deltidsarbete av omsorgsskäl” och en mer jämställd fördelning av obetalt hemarbete under barnens uppväxt.

Läs här om TCO förslag av förändringar i föräldraförsäkringen.