Rapport från EU-domstolen om minimilöner

I målet, som ska avgöras i stor avdelning med femton domare, ställs frågan om EU har överskridit sin lagstiftningsbehörighet genom att anta minimilönedirektivet. Det är Danmark som har väckt talan och på deras sida står Sverige, som stödjer Danmarks talan och begäran om ogiltigförklaring med en intervention. Motpart i målet är parlamentet och rådet – EU:s lagstiftare. Europeiska kommissionen och ett antal medlemsstater har gjort interventioner till stöd för lagstiftarna och minimilönedirektivet.  

En unik prövning i EU-domstolen 

Det framgår av EU-fördraget att EU inte har behörighet att lagstifta om löneförhållanden och föreningsrätt. I målet står minimilönedirektivets laglighet på spel men domstolen förväntas även klargöra var gränserna går för lagstiftningsbehörigheten i dessa frågor. Målet är därmed av stor principiell betydelse, inte bara för minimilönedirektivets vara eller icke vara, utan också för EU-samarbetet i vidare mening när det gäller frågor om socialpolitik, lön och arbetsmarknadsparternas självständighet. Aldrig tidigare har gränserna för EU:s lagstiftningsbehörighet på det socialpolitiska området varit uppe för lika skarp prövning i EU-domstolen. Det är bra att Sverige stödjer Danmark i målet.  

Den muntliga förhandlingen, som ägde rum i domstolens grande salle den 17 september, var välbesökt med bland annat företrädare från svenska och danska arbetsmarknadsparter på plats, inklusive undertecknad. Som arbetsrättsjurist från Sverige slogs jag av den formella inramningen, inte minst på grund av förhandlingssalens storslagenhet och domarnas och partsombudens domstolsdräkter i form av långa kappor.  

Direktivet bör förklaras ogiltigt 

Parterna i målet och intervenienterna på respektive sidor gjorde muntliga anföranden och svarade på frågor från domstolen. Å ena sidan menar Danmark och Sverige att direktivet rör just löneförhållanden och föreningsrätt och att det därför ska förklaras ogiltigt. Å andra sidan menar parlamentet och rådet, med stöd av kommissionen och övriga intervenienter, att minimilönedirektivet uteslutande handlar om förfarandefrågor och inte innebär någon innehållsmässig reglering av löneförhållanden eller föreningsrätten.  

Under förhandlingen ställde domstolen flera initierade och skarpa frågor till båda sidor. Stämningen hos parterna var spänd och allvarsam, vilket underströk målets principiella betydelse.  

Den 14 januari 2025 kommer generaladvokatens förslag till avgörande. Därefter ska EU-domstolen meddela sin dom i målet. Det är mycket som står på spel och det ska bli minst sagt intressant att följa den fortsatta processen.