Så utmanar distansarbete de allmänna trygghetssystemen

För tjänstemännen har distansarbete från hemmet blivit vanligt efter pandemin. TCO har i en undersökning visat att inte mindre än sex av tio tjänstemän arbetar helt eller delvis på distans, och de flesta vill varva distansarbete med arbete på kontoret. Att fler arbetar på distans har också gjort det lättare att få ihop livspusslet och kombinera privatliv och arbetsliv. Samtidigt har ökat distansarbete gjort det svårare för chefer att ta sitt ansvar att leda arbetet och säkerställa en god arbetsmiljö. Mycket av diskussionen kring distansarbete har därför fokuserat på hur arbetsgivare ska kunna ta sitt arbetsmiljöansvar när allt fler arbetar på distans.

Begränsat skydd från arbetsskadeförsäkringen vid distansarbete

Men distansarbete har också stor påverkan på arbetsskadeförsäkringen och sjukförsäkringen. Arbetsskadeförsäkringen kompenserar för inkomstförluster som uppstår på grund av arbetsskada som sätter ned den försäkrades förmåga att skaffa sig inkomst genom arbete och omfattar alla skador som är orsakade av arbetet. När en skada inträffar på en arbetsplats finns en presumtion om att skadan är arbetsrelaterad – vilket innebär att en skada i form av ett olycksfall eller en sjukdom som uppstår i arbetet antas vara en arbetsskada om inte något talar däremot.

Arbetsskadeförsäkringen kan också omfatta skador som uppstår under distansarbete, men då finns ingen presumtion om att skadan är arbetsrelaterad. Skyddet är därför svagare vid distansarbete och enligt praxis krävs det att den som skadas måste ”vara stadd i arbetsgivarens intresse” för att skadan ska anses vara en arbetsskada. Om en tjänsteman ramlar i trappan på väg till fika med kollegorna anses det vara en arbetsskada om det sker på kontoret, men inte om det sker i hemmet på väg ned till köket.

Det har dock varit oklart hur långt skyddet från arbetsskadeförsäkringen sträcker sig vid distansarbete i hemmet, även om det är tydligt att skyddet är svagare än vid arbete på kontoret. Nyligen har det kommit två domar från högsta förvaltningsdomstolen (HFD) som rör arbetsskador vid distansarbete. Domarna skärper vad som krävs för att en skada ska anses vara en arbetsskada genom att tydliggöra att skadan inte får ha sin huvudsakliga grund i privatlivet. Vidare slås det fast att det inte spelar någon roll om distansarbetet är beordrat eller frivilligt. Domarna publicerades i slutet av april och nu pågår ett frenetiskt analyserande av vad de innebär för försäkringsskyddet vid distansarbete och vilken betydelse de har för kollektivavtalade försäkringar som kompletterar skyddet från den allmänna arbetsskadeförsäkringen.

Arbetsskadeutredningen (Dir 2021:116) håller på att utifrån domarna från HFD se över den allmänna arbetsskadeförsäkringen, inklusive försäkringsskyddet vid distansarbete. TCO har aktivt följt utredningens arbete som ska vara klar i början av augusti. Förhoppningsvis kommer utredningen lägga förslag som ytterligare tydliggör hur skyddet från arbetsskadeförsäkringen vid distansarbete ser ut. Det kommer också göra det tydligare vilka luckor i skyddet det finns att täppa igen med andra slags försäkringar, såsom hemförsäkring och privat tecknade olycksfallsförsäkringar. Hur försäkringsskyddet ska se ut vid distansarbete kommer därför med all sannolikhet vara en fråga som kommer diskuteras länge framöver och beröra fler områden än den allmänna arbetsskadeförsäkringen. Inte minst kommer utformningen av kompletterande försäkringar och vem som har ansvaret för dessa vara en viktig fråga.

Distansarbete påverkar bedömningen av arbetsförmågan inom sjukförsäkringen

Distansarbete har också potentiellt stor påverkan på den allmänna sjukförsäkringen och bedömning av arbetsförmåga. För att den försäkrade ska ha rätt till sjukpenning ska dennes arbetsförmåga vara nedsatt på grund av sjukdom, först mot arbete hos ordinarie arbetsgivare fram till dag 180 och därefter mot arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden (om inte övervägande skäl talar för en återgång i arbete innan dag 365). I vilken utsträckning arbetsförmågan är nedsatt avgörs av vad den försäkrade klarar av fysiskt och psykiskt, och hur detta förhåller sig till de krav som ställs i arbete hos arbetsgivaren eller i arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden.

Sedan den 1 september 2022 utgår Försäkringskassan från det så kallade kunskapsmaterialet vid bedömning av arbetsförmåga mot normalt förekommande arbete. Detta innehåller beskrivningar av vilka krav som generellt ställs inom olika yrkesområden. Om möjligheten att arbeta helt eller delvis på distans blir ett vedertaget och accepterat inslag i yrken som är normalt förekommande på arbetsmarknaden kan det få en stor påverkan på bedömningen av de försäkrades arbetsförmåga, och därmed rätten till ersättning i form av sjukpenning eller sjukersättning.  Detta skulle i så fall ha stor betydelse för hur den allmänna sjukförsäkringen – och de kompletterande försäkringar som utgår från den allmänna sjukförsäkringen – fungerar och vilket skydd de försäkrade egentligen får alldeles oavsett om de kan arbeta på distans eller inte i sitt ordinarie arbete.

Fackliga perspektiv

TCO:s ingång i dessa frågor kring distansarbete är att identifiera vilka utmaningar som kan uppstå i förhållande till sjuk- och arbetsskadeförsäkringen och utifrån tjänstemännens behov av välfungerande allmänna försäkringar föreslå olika lösningar. En viktig utgångspunkt är att ökade möjligheter till distansarbete för många tjänstemän är positivt och något som efterfrågas, samtidigt som det är viktigt med ett tydligt regelverk inom sjuk- och arbetsskadeförsäkringen. De allmänna trygghetssystemen får inte urholkas av ett föränderligt arbetsliv. Ytterligare en viktig facklig ingång är därför att slå vakt om arbetsplatsens betydelse för det goda arbetslivet – det är på arbetsplatsen som personer och idéer möts och det är dessa möten som skapar kreativitet och arbetsglädje och ett produktivt och innovativt arbetsliv.