En budget i rätt riktning – men räcker den ända fram för sjukförsäkringen?

TCO välkomnar att regeringen har lyssnat på remissinstanserna och inte genomför en återgång till det tidigare alltför restriktiva regelverket inom sjukförsäkringen. Regeringen föreslår även flera åtgärder för att öka stödet för återgång i arbete och stärka rehabiliteringen, vilket också är mycket positivt och visar på en politik inom sjukförsäkringsområdet som går i rätt riktning. Samtidigt kvarstår skrivningar kring ”onödigt många och långa sjukskrivningar” och ”inlåsningseffekter”, vilket i debatten har blivit signalord för ett restriktivt regelverk. Fokus måste vara på ett välfungerande regelverk som ger sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessens aktörer rätt förutsättningar.

Målen för sjukfrånvaron uppnås delvis

Inom utgiftsområde 10 hanteras ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, vilket framförallt omfattar sjukförsäkringen och sjuk- och aktivitetsersättningen, men även arbetsskadeförsäkringen. Regeringens mål när det gäller sjukfrånvaron är att den ska vara på en långsiktigt stabil och låg nivå, och att osakliga regionala skillnader inte ska förekomma och att skillnaderna i sjukfrånvaro mellan män och kvinnor ska minska (s. 15 och s. 29). Bedömningen är att målet om en långsiktigt stabil och låg sjukfrånvaro delvis har uppfyllts under resultatåret (s. 30). Sjukfrånvaron är visserligen låg och till synes stabil, men regeringen oroar sig ändå över att antalet personer med ersättning har ökat under året och bedömer att sjukfrånvaron inte är ”långsiktigt stabil” med hänsyn till den ökande sjukfrånvaron samt kvinnors höga sjukfrånvaro i psykiatriska diagnoser (s. 30).

En god arbetsmiljö och rehabilitering

I beskrivningen av sin politik betonar regeringen både trygghetsaspekten och vikten av att sjukförsäkringen ger incitament och stöd till omställning för att förhindra långa sjukskrivningar. Välkommet och bra att regeringen i detta sammanhang också lyfter vikten av en god arbetsmiljö och insatser för rehabilitering, liksom behovet av samarbete och samverkan mellan sjukskrivningsprocessens aktörer.

Samtidigt kvarstår skrivningar kring ”inlåsningseffekter”, och ”onödigt många och långa sjukskrivningar”, vilket har framför allt lyfts av Moderaterna i debatten kring sjukförsäkringen och som har tjänat som utgångspunkt för utredningen bakom betänkandet En utvärdering av förändringar i sjukförsäkringen regelverk under 2021 och 2022 (SOU 2024:26) vars förslag TCO har kritiserat skarpt. Vad som menas med onödigt många och långa sjukskrivningar förblir dock oklart, och är något att lyfta med regeringen i diskussioner framöver – och vem som avgör när en sjukskrivning är onödig eller onödigt lång.

Bra att regeringen lyssnat på kritiken

När det gäller konkreta förslag kan det först det första konstateras att regeringen inte genomför den tillbakagång till det tidigare restriktiva regelverket inom sjukförsäkringen som föreslås i betänkandet En utvärdering av förändringar i sjukförsäkringens regelverk under 2021 och 2022 (SOU 2024:26). Det är mycket välkommet att regeringen har lyssnat på den skarpa kritik som flertalet remissinstanser, där ibland TCO, har riktat mot utvärderingen och förslagen i betänkandet.  

Glädjande med fokus på ökat stöd för återgång i arbete

Regeringen föreslår flertalet åtgärder för ökat stöd för återgång i arbete och för att stärka rehabiliteringen och Försäkringskassans arbete. Försäkringskassan får ökat anslag, som visserligen inte är i nivå med vad Försäkringskassan tidigare har efterfrågat men som ändå välkomnas av myndighetens generaldirektör Nils Öberg. Därtill kommer en del nya uppdrag. Bland annat får Försäkringskassan i uppdrag att stärka sitt arbete med att följa upp arbetsgivarnas plan för återgång i arbete och samordna rehabiliteringen, med särskilt fokus på långtidssjukskrivna (s. 31). Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket får i uppdrag att stärka sin samverkan och tillsyn av arbetsgivarnas arbetsmiljö- och rehabiliteringsansvar (s. 31) och reglerna kring arbetsprövning ska ses över.

Sammantaget kan det konstateras att regeringen genomför en rad åtgärder för att stärka Försäkringskassans och andra myndigheters arbete med rehabilitering, främja en god arbetsmiljö och för att öka stödet för återgång i arbete. Försäkringskassan får mer medel, men huruvida det är tillräckligt återstår att se. Fackförbundet ST har bland annat påtalat att det kan vara för lite och att det kommer ta tid innan det gör skillnad. Inriktningen i den förda politiken är dock positiv med ett tydligt fokus på arbetsmiljö och på rehabilitering och stöd för återgång i arbete. Bra också att hälso- och sjukvården får satsningar på primärvården när det gäller psykisk hälsa (s. 32), även om det också reser frågor generellt kring resurser till kommuner och regioner som bland annat påtalats av facken inom välfärden.

Vad händer med arbetsskadeförsäkringen?

Till sist kan det också konstateras att som numera är brukligt i budgetsammanhang minskas anslaget till arbetsskadeförsäkringen med motiveringen att utgifterna under en längre tid har minskat (s. 58). Det är djupt olyckligt. Med dagens utformning fyller arbetsskadeförsäkringen inte sitt syfte. Samtidigt har Arbetsskadeutredningen har i betänkandet En ändamålsenlig arbetsskadeförsäkring (SOU 2023:53) presenterat en rad förslag som TCO tillsammans med flera remissinstanser välkomnade och som det även fanns ett starkt politiskt stöd för. Arbetsskadeförsäkringen är vid sidan av sjukförsäkringen en central del i det allmänna trygghetssystemet och en försäkring som får ökad betydelse i ett arbetsliv som på olika sätt blir tuffare och som ökar den arbetsrelaterade ohälsan och risken för arbetsskador. Här återstår ett arbete för regeringen att göra.