StartFakta och politikSamhällsekonomi

Kris och brexit i fokus när...

Kris och brexit i fokus när Tyskland tar över EU-klubban

EU

Blogg

2020-07-02

I går övertog Tyskland ordförandeklubban i EU:s ministerråd från Kroatien. Under det kommande halvåret blir det Angela Merkels regering som ska försöka jämka ihop EU-länderna i flera stora och svåra frågor. Just nu har EU ett par extra svåra frågor på bordet, som måste lösas under tyskt ordförandeskap: räddningspaketet och brexit.

I går övertog Tyskland ordförandeklubban i EU:s ministerråd från Kroatien. Under det kommande halvåret blir det Angela Merkels regering som ska försöka jämka ihop EU-länderna i flera stora och svåra frågor.

Men betyder det att Merkel leder EU? Nej, egentligen inte. Sedan drygt tio år har Europeiska rådet (där EU:s stats- och regeringschefer sitter) en permanent ordförande. Just nu är det belgaren Charles Michel. I de olika ministerråden (som fattar de formella besluten) är det däremot tyska ministrar som svingar klubban. Men när EU:s största land tar över ledartröjan så kommer den eftertänksamma förbundskanslern självklart att få ett rätt så avgörande inflytande.

Ett ordförandeland har ofta stora planer och tydliga prioriteringar som ska sätta sin prägel på det halvår man leder EU-arbetet. Men som alltid så kommer verkligheten emellan. Just nu har EU ett par extra svåra frågor på bordet, som måste lösas under tyskt ordförandeskap: Räddningspaketet och brexit.

Det stora räddningspaketet

För att få EU:s ekonomi på fötter igen har kommissionen föreslagit en gigantisk räddningsfond på ungefär 8 000 miljarder kronor. Pengarna ska främst gå till investeringar i grön och digital omställning. Det mesta ska fördelas till medlemsländerna, medan en mindre del kanaliseras till gemensamma EU-investeringar och förstärkt krisberedskap. Idén är att ”återhämtningsfonden” ska blir en del av EU-budgeten och att EU ska ta ett gemensamt jättelån för att säkra finansieringen. För att underlätta återbetalningen föreslås att EU inför en egen plastskatt, koldioxidskatt och digitalskatt.

Men EU-länderna är långt ifrån överens, vare sig om EU-budgeten eller räddningsfonden. Här finns synpunkter på fondens storlek, om den ska fördelas som lån eller bidrag och inte minst frågan om nya EU-skatter. Och samtidigt brådskar det att fatta beslut nu i sommar, eftersom krisen är allvarlig och arbetslösheten ökar. Här kommer duon Merkel/Macron att behöva gå en hård match mot den ”sparsamma fyran”, som består av Sverige, Danmark, Österrike och Nederländerna.

För TCO är det viktigt att räddningspaketet kommer på plats. Särskilt viktiga är de delar som det inte talas så mycket om, men som gynnar hela EU: dels att få igång gemensamma investeringar, dels att bygga beredskap för kommande pandemier eller andra kriser – inte minst på hälsoområdet. Viktigt är också att de medel som går till medlemsländerna (där vi huvudsakligen vill se lån) används rätt: fokus på grön och digital omställning, men också t ex för att investera i trygghetssystem som bidrar till jämställdhet och trygghet på arbetsmarknaden.

Brexit

Storbritannien lämnade EU den 31 januari, men fortsätter i praktiken som EU-medlem till och med sista december 2020 (förutom att britterna inte sitter med och fattar beslut). Men under det senaste halvåret har förhandlingarna om ett handelsavtal inte rört sig en tum. En av knäckfrågorna är välkänd och handlar om hur man ska undvika gränskontroller på den irländska ön. En annan är det som kallas ”level playing field”. Det handlar om att EU har satt upp ett villkor för att Storbritannien få handla fritt med EU: att britterna fortsatt lever upp till de krav som gäller för t ex statsstöd till företag, miljöskydd, arbetsmiljöregler och andra bestämmelser som skyddar arbetstagare. Här säger Boris Johnson och hans regering nej – trots att detta var något som Storbritanninen och EU enades om redan för ett år sedan.

Men är det här rimliga krav från EU:s sida? Ja –  och det är något som både TCO och Europafacket stödjer helt. EU:s regelverk på det sociala området (t ex arbetstid, utstationering och arbetsmiljö) har stärkt rättigheterna väsentligt för brittiska arbetstagare, men samtidigt ligger den brittiska lagstiftningen ofta nära och precis över EU:s minimiregler. Därför är det viktigt att britterna fortsätter följa hela EU:s sociala lagstiftning även framöver. Vi vill inte se ett ”Singapore vid Themsen” bara fyra mil från EU:s gräns, där Storbritannien konkurrerar med lägre miljökrav eller sämre arbetstagarrättigheter.

Så hur blir det? Ingen vet. Men det vi vet är att om det inte finns något avtal på plats på nyårsafton så lämnar Storbritannien EU:s tullunion och inre marknad. Tullar införs, inspektioner av brittiska varor ska göras på gränsen, den fria rörligheten ersätts av krångel och köer på båda sidor kanalen – och på Irland. Sverige har ju en omfattande handel med Storbritannien, och därför är ett avtal oerhört viktigt för jobb och tillväxt här hemma. Men inte till vilket pris som helst.