Så får vi höjda pensioner inom ramen för nuvarande system

Pension

Blogg

2023-03-03

Pensionsmyndigheten har släppt en rapport om hur pensionerna kan stärkas inom ramen för dagens system. TCO är positiva till åtgärderna som presenteras, speciellt höjda pensionsavgifter och utdelning av överskott, men anser att avgiftshöjningen kan genomföras på ett enklare och mer effektivt sätt.

Pensionsmyndigheten lyfter i rapporten tre olika åtgärder:

  • höjda pensionsavgifter från 17,21 till 18,5 procent av inkomsten
  • sänkt förskottsränta
  • utdelning av överskott i pensionssystemet.

Myndigheten rekommenderar att alla tre åtgärderna genomförs samtidigt.

Går i linje med TCO:s förslag

Både TCO och Pensionsmyndigheten föreslår en skatteväxling: höjd ålderspensionsavgift och sänkt allmän löneavgift inom ramen för oförändrad arbetsgivaravgift. Själva avgiftshöjningen finansieras därmed inte direkt, utan indirekt, via statsbudgeten genom att dess intäkter minskar. På så sätt bevaras pensionssystemets autonomi.

Men TCO har, till skillnad från Pensionsmyndigheten, valt att behålla löntagarnas egenavgifter och skattereduktion, och därmed göra en mindre omfattande skatteväxling. Resultatet för såväl den enskilde som systemets intäkter blir detsamma. Däremot får förslagen olika effekter på inkomstindex, vilket tas upp nedan.

Effekter av en avgiftshöjning

Pensionsmyndigheten anser att det, enligt de grundläggande principerna för inkomstpensionssystemet, endast är de nytillkommande pensionsrätterna, som bör träffas av en avgiftshöjning. Då skulle det dröja närmare 50 år innan höjningen får effekt. Men det går också att utforma avgiften så att den ger en omedelbar effekt. I så fall vill Pensionsmyndigheten låta höjda pensioner leda till höjt inkomstindex.

TCO har utgått ifrån att det är såväl dagens som framtidens pensionärer, som får del av avgiftshöjningen. Vi ställer oss frågan om det verkligen är nödvändigt att i så fall höja inkomstindex. Detta eftersom det bör vara indexet som styr pensionerna och inte tvärtom. Ett höjt inkomstindex kan nämligen påverka avsättningarna till tjänstepensionerna, men också andra delar av ekonomin som inte direkt har med pensioner att göra, såsom barnomsorgsavgift och fastighetsavgift. Därför vore det en fördel om inkomstindex inte höjdes på grund av höjda pensionsavgifter.

Det behövs en ”gas” i pensionssystemet

Enligt Pensionsmyndigheten kommer överskottet att vara högre än 10 procent under flera år framöver. En utdelning av de delar av överskottet som överstiger 10 procent kan därför bidra till väsentliga höjningar av pensionerna. Höjningen träffar såväl utgående pensioner som innestående pensionsbehållning. Därmed får de äldsta pensionsspararna störst del av höjningen.

Myndigheten uttrycker ändå, trots marginalen på 10 procent och uppdelningen av utbetalningarna på tre år, att utdelningen av överskott medför risker för ökad volatilitet i pensionssystemet och att bromsen slår till oftare.

TCO anser att oavsett vad ”gasen” betyder för pensionerna så är det en viktig princip att de, som riskerar drabbas av bromsen vid underskott, också får del av överskottet. Det ökar transparensen och tilliten till pensionssystemet.

Sänkt förskottsränta bör kombineras med andra åtgärder

Förskottsräntan styr hur pensionskapitalet kommer att fördelas under utbetalningstiden. Med den nuvarande förskottsräntan 1,6 procent blir det första årets pension högre, men efterföljande årsbelopp ökar med lägre procentsats än inkomsterna. De senaste åren till och med 2021 har därför inkomstpensionen i stort sett följt prisökningstakten.

En lägre eller ingen förskottsränta får effekten att det första årsbeloppet blir lägre, men att de efterföljande årens belopp växer snabbare.

Myndigheten redovisar i rapporten ett test med halverad förskottsränta. Det skulle ge något lägre pension till yngre pensionärer och motsvarande mer till de äldre.

TCO har inte tagit ställning till förskottsräntan, men har noterat problemet att äldre pensionärer till följd av den får lägre pension än yngre. Men en sänkning av förskottsräntan behöver, som myndigheten påpekar, kombineras med kompenserande åtgärder, som avgiftshöjning och överskottsutdelning om inte stora grupper ska få sänkt pension.

Rättvisa mellan generationer

Om man med generationsrättvisa menar att varje generation betalar för sin pension, kan det vara rimligt att en avgiftshöjning bara fick effekt för dem som betalt den högre avgiften. Då skulle det dröja mellan 40 och 50 år innan höjningen fick full effekt. Det skulle också skapas ökande överskott i pensionssystemet.

Rättvisa mellan generationerna är inte en orimlig tanke. Men dels finns det delar i pensionssystemet som ligger utanför individens kontroll, dels finns en oro för framtida pensioner, som kan motivera en högre betalningsvilja.

Dessutom har det nuvarande överskottet i pensionssystemet i stor utsträckning betalats av tidigare inkomsttagare, som idag är pensionärer. Därmed är det inte helt entydigt vad som är mest rättvist. En utdelning av överskottet behöver också ske relativt snart för att träffa flertalet av dem som medverkat till det. 

Höjda pensioner kan leda till att de, som anser sig ha råd till det, går i pension tidigare. Men pensionen behöver ändå ligga på en rimlig nivå och inkomstpensionen vara på en sådan nivå i förhållande till garantipensionen, att arbetet lönar sig för pensionen, både för dagens och framtidens pensionärer. De sistnämnda förväntas dessutom förlänga sitt arbetsliv.

Sammantaget bör dessa faktorer motivera att en avgiftshöjning får direkt effekt, för dagens och framtidens pensionärer, på samma sätt som en utdelning av överskottet.  

Bild på Lena  Orpana

Utredare pension samt statistiker

Lena Orpana