Konsekvenser av justerade åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem

Remissvar

2021-05-19

Socialdepartementet beskriver i promemorian de beräknade ekonomiska konsekvenserna av förslagen om att justera ett antal åldersgränser i socialförsäkringssystemen samt i skatte- och socialavgiftssystemet.

De beskrivna konsekvenserna ska ses som ett underlag till pensionsöverenskommelsen, i vilken anges att åldersgränserna i pensionssystemet och angränsande trygghetssystemen bör ändras för att stödja övergången till ett förlängt arbetsliv.

TCO delar uppfattningen att det råder stor osäkerhet kring hur individer beteenden förändras av regelförändringar samt ställer sig frågande till promemorians antagande om att endast personer som direkt påverkas av en regelförändring kommer att ändra sitt beteende, vilket innebär en begränsning. 

TCO vill här också lyfta fram den osäkerhet som uppstår i beräkningarna, genom att inte alla antaganden om individers beteenden låter sig korrekt och i detalj operationaliseras. Exempel på det är typfall 4 – 6, där det framställs som om den enskilde för ett år i taget kan välja mellan att stå kvar med sjukersättning eller sjukpenning å ena sidan, eller ta ut ålderspension å den andra. TCO vill i detta sammanhang påpeka att avgörandet om det finns en rätt till ersättning i form av sjukersättning eller sjukpenning inte ligger hos individen, utan det är en bedömning som görs av Försäkringskassan.

 TCO anser också att det bör poängteras att regelverken inom för sjukförsäkringsområdet är och har varit föremål för statliga utredningar. Ex vis En begriplig och trygg sjukförsäkring (SOU 2020:6) och Ett mer ändamålsenligt regelverk i sjuk- och aktivitetsersättningen och för förmåner vid rehabilitering (Dir 2020:31). Om vissa förslag från dessa utredningar skulle genomföras kan det påverka inflödet av äldre försäkrade i sjukförsäkringen och därmed även promemorians beräkningsantaganden.

TCO vill också framhålla att det finns en stor variation mellan olika kategorier arbetstagare, både vad gäller utvecklingen av förväntad medellivslängd och möjligheterna att förlänga arbetslivet. Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i kringliggande trygghetssystem, medför därför också behov av förbättringar i arbetsmiljön, möjligheterna till kompetensutveckling, vidareutbildning och omställning samt i flexibilitet avseende arbetstiden.

 

Läs remissvaret här.

Bild på Lena  Orpana

Utredare pension samt statistiker

Lena Orpana