StartFakta och politikOmställning

Lärcentra – en bortglömd...

Lärcentra – en bortglömd resurs för kompetensförsörjning?

Omställning

Blogg

I veckan deltog jag på konferensen ”Lärcentra – en utvecklande mötesplats inom kompetensförsörjning”, arrangerad av Region Kronoberg. Ett sammanhang där alla – både föredragande panellister och konferensdeltagare – uppvisade djup kunskap och ett stort engagemang för lärcentra och dess betydelse för att tillgängliggöra högre utbildning i hela landet, breddad rekrytering och regional kompetensförsörjning. Däremot pekar en del mot att lärcentrum är en underutnyttjad resurs.

Ett lärcentrum är en kommunalt finansierad verksamhet som stödjer vuxnas lärande. Utbildningsutbudet varierar, en del lärcentra erbjuder enbart gymnasial vuxenutbildning medan andra är inriktade på högre utbildning, dvs kurser och program på högskola och yrkeshögskola som gers via ett lärcentrum. Det kan både handla om att ge personellt och tekniskt stöd till studenter som läser på distans eller att hela eller delar av en högskoleutbildning utlokaliseras till ett lärcentrum.

I TCO:s rapport ”Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige” framgår att antalet lärcentrum har minskat över tid. Men också att fokus för befintliga lärcentra – som i uppbyggnadsfasen låg på högre utbildning – har skiftat mer mot kommunal vuxenutbildning.

Men är det då så viktigt att det finns högre utbildning i hela landet? På den frågan vill jag svara ett rungande ja! Utöver den rena rättviseaspekten vet vi att tillgången till eftergymnasial utbildning skapar tillväxt och högre kvalitet i välfärden – det behövs i hela landet. Genom TCO:s utbildningsindex – ett index som tar hänsyn till både antalet platser, söktryck och pendlingskostnader inklusive restid – vet vi också att det fortfarande finns flera vita fläckar på utbildningskartan. Kommuner där möjligheterna att vidareutbilda sig på högskola eller yrkeshögskola är mycket begränsade. Här tror TCO att lärcentra kan göra skillnad! Med fler kommunala lärcentra som erbjuder högre utbildning finns det goda möjligheter att på riktigt åtgärda de vita fläckarna.

TCO menar att även lärosätena har mycket att vinna på att samarbeta och lägga delar av sitt utbildningsutbud på lärcentra – och att utbildningarna med fördel kan se ut på olika sätt. Att till exempel erbjuda stöd via lärcentra till studenter som läser på distans har visat sig vara viktigt för genomströmningen, inte minst för studieovana studenter. Både UKÄ och enskilda lärosäten har konstaterat att avhoppen är betydligt större på utbildningar som ges på distans jämfört med campusbaserade studier.

För att skapa bättre förutsättningar att lyckas med distansstudierna tror jag många skulle ha nytta av det stöd som lärcentra kan erbjuda och möjligheten att ingå i en studiegrupp. Det finns också lyckade exempel på lärcentra som anordnat gemensamma studiegrupper för studenter som läser öppna nätbaserade kurser (MOOCS).

Vikten av att sänka trösklarna till högre utbildning och erbjuda stöd till ovana studenter var ett återkommande tema på konferensen, vilket också tydliggör lärcentras betydelse för breddad rekrytering. I TCO:s rapport redogörs för flera mindre studier som kommit till samma slutsatser: Lärcentra tycks locka till sig många studenter som inte annars kunnat eller valt att söka sig till högre utbildning.

Det kan till exempel handla om lite äldre personer – ofta kvinnor – som är rotade i sin hemort och därmed inte har samma möjligheter att flytta till ett lärosäte. Genom ett lärcentrum i hemorten skapas en möjlighet till högre utbildning även för dem. Det har också visat sig att dessa studenter i högre utsträckning stannar kvar på studieorten efter avslutade studier. Då blir lärcentra också en viktig parameter för den lokala och regionala kompetensförsörjningen.

I dessa tider – när kompetensförsörjning och ökande omställningsbehov ligger högt på agendan och ett omställningsstudiestöd baserat på partsöverenskommelsen är på ingång – skulle jag säga att behoven av lärcentra ökar än mer. Som yrkesverksam i behov av omställning eller vidareutbildning är du ofta rotad i hemorten av bostads- eller familjeskäl. Att det då uppstår en stor efterfrågan på det studieupplägg som flera kommunala lärcentra erbjuder – möjlighet att kombinera distansstudier på högskola med studiesocialt stöd och träffar med studiegrupp på lärcentra – är naturligt.

TCO är också övertygade om att omställningsstudiestödet kommer att innebära en kraftigt ökad efterfrågan på kortare utbildningar för yrkesverksamma. Utbildningar av olika karaktär och på olika nivåer. När detta utbildningsutbud ska utvecklas bör landets lärcentra vara självklara och viktiga aktörer.

Med sina erfarenheter av att både kartlägga lokala och regionala utbildningsbehov och samla olika typer av utbildningar under ett och samma tak besitter de en unik kompetens som bör tas tillvara. Och utifrån det engagemang som deltagarna på konferensen uppvisade är jag helt övertygad om att många vill bidra i det arbetet och se till så att Lärcentrum utnyttjas till sin fulla potential

Bild på Sofia Hylander

Utredare: utbildning och omställning

Sofia Hylander