StartFakta och politikEU

Inför EU-ordförandeskapet:...

Inför EU-ordförandeskapet: Fokusera på kompetensförsörjning, jämställdhet och partssamverkan

EU

Blogg

2022-06-01

TCO och Saco presenterar idag förslag på fem prioriterade områden som regeringen bör lyfta under det svenska ordförandeskapet våren 2023. Det handlar om frågor som ligger Sverige varmt om hjärtat, men som också är viktiga för övriga Europa: kompetensförsörjning med hjälp av bättre partssamverkan, jämställdhet, fri rörlighet, frihandel och åtgärder för att slå vakt om rättsstaten.

Om ett drygt halvår tar Sverige över ordförandeklubban i EU för tredje gången. Det sker i en tid då den europeiska säkerhetsordningen skakas i sina fundament när vi återigen bevittnar ett fullskaligt krig i Europa. Den europeiska enigheten sätts på prov samtidigt som vi ser vi att ett välfungerande samarbete på vår kontinent viktigare än någonsin.

Prioriteringas tas fram

Planeringen inför ett ordförandeskap är minutiös. Prioriteringar ska tas fram och ministermöten planeras för det halvår som ett EU-land har sina six months of fame. En stor del av förhandlingsarbetet avgörs av vad som lagts fram av EU-kommissionen och vad som ärvs från tidigare ordförandeskap – men utrymme finns också för ett ordförandeland att sätta vissa egna frågor på dagordningen. Samtidigt gäller det att ta höjd för det oväntade. Ingen visste att det franska ordförandeskapet som nu helt skulle präglas av kriget i Ukraina, eller att pandemin skulle slå till samtidigt som Tyskland tog över som ordförande våren 2020.

Men vad vet vi då om det svenska ordförandehalvåret? Ja, det vi vet är att det kommer i en tid då EU är på väg att förändras, så som ofta är fallet i en kris. Ska vi ha ett tätare EU-samarbete på hälso- energi- och försvarsområdet? Ska EU bli en tyngre kraft i världspolitiken? Borde fördragen ändras så att EU kan ta nästa stora utvecklingssteg? Mycket av det här kan hamna på Sveriges bord att hantera, och då gäller det att vara beredd.

Arbetsmarknaden förändras allt snabbare

Samtidigt vet vi att våra samhällen och arbetsmarknader präglas av en allt snabbare förändringstakt, som nu kan öka ännu mer till följd av en snabbare energiomställning. Digitalisering och arbetet för att nå klimatmålen ställer EU-länderna inför en rad utmaningar.

TCO och Saco presenterar idag fem förslag på fem prioriterade områden som regeringen bör lyfta under det svenska ordförandeskapet våren 2023. Det handlar om frågor som ligger Sverige varmt om hjärtat, men som också är viktiga för övriga Europa. Vårt mål är ett demokratiskt EU som bidrar till den gröna och digitala omställningen, och där kompetensutveckling, jämställdhet och partssamverkan står i fokus.

Regeringens övergripande prioriteringar för ordförandeskapet, som också presenterades idag, rimmar väl med flera av TCO:s och Saco:s förslag. Samtidigt saknades helt fokus på kompetensförsörjning och jämställdhet – två av de viktigaste frågorna för facket.

TCO och Sacos förslag i korthet:

  1. ”Skills for transition”: Säkerställa kompetensförsörjning tillsammans med arbetsmarknadens parter. Kompetensbristen är den största utmaningen på arbetsmarknaden i stora delar av Europa. Sverige bör lyfta vikten av omställning och kompetensutveckling och att EU:s medlemsländer behöver ha fungerande omställningssystem på plats. Här kan Sverige bidra med erfarenhet av våra välfungerande omställningssystem i både privat och offentlig sektor. Vi föreslår ett toppmöte kring ”skills for transition” som en tänkbar aktivitet under ordförandeskapet. Starka parter på arbetsmarknaden och en fungerande social dialog är nyckelverktyg i omställningsarbetet. Därför behövs insatser för att stärka partssamverkan i medlemsländer där det behövs. Här har TCO och Saco en rad konkreta förslag, bland annat en EU-fond och en ombudsman för social dialog.
  2. Fri rörlighet med schyssta villkor på den inre marknaden Den inre marknaden är en bärande del av EU-samarbetet och bidrar till bättre förutsättningar för jobbskapande tillväxt och konkurrenskraft, och till att den gröna och digitala omställningen kan bli verklighet. Sveriges ekonomi är beroende av arbetstagare från övriga EU-länder, precis som att svenska arbetstagare behöver flytta sig över gränserna för att arbeta eller gränspendla. EU-länderna bör inför kommande kriser samordna sig och säkerställa att arbetstagare inte drabbas av lappverk av olika inreseregler. Arbetslivskriminalitet och social dumpning på den inre marknaden måste bekämpas. Vi behöver arbeta för en bättre arbetsmiljö runt om i Europa. Under ordförandeskapet bör Sverige verka för bättre efterlevnad av befintliga regelverk samt arbeta för minskad psykisk ohälsa och minskad stress och press i arbetslivet. 
  3. Ökad jämställdhet för konkurrenskraftiga samhällen. Ökad jämställdhet i Europa är en nyckel till mer inkluderande och konkurrenskraftiga samhällen. Det stora sysselsättningsgapet mellan män och kvinnor ett slöseri med humankapital: enligt EU-kommissionen går EU:s medlemsländer miste om cirka 360 miljarder euro årligen på grund av kvinnors lägre sysselsättningsgrad. Sverige bör lyfta vikten av att fler kvinnor deltar på arbetsmarknaden.
    Gemensamma EU-mål bör lyftas ytterligare inom den ekonomiska planeringsterminen. Medlemsstaterna bör investera i barn-och äldreomsorg för att möjliggöra för både kvinnor och män att förena arbete och familjeliv. EU bör dessutom lyfta fram fördelarna med jämställdhetsreformer som särbeskattning.
  4. Frihandel för hållbar utveckling. När EU:s ekonomi ska ställa om och bli mer klimatsmart är det avgörande att den globala handeln fungerar och blir ännu smidigare än tidigare. De diskussioner som i ljuset av pandemin och det försämrade säkerhetsläget förs kring stärkt motståndskraft och strategisk autonomi får inte leda till protektionism. EU bör prioritera fortsatta förhandlingar om frihandelsavtal, dels i syfte att minska handelshinder, dels som ett sätt att stärka klimatarbetet och arbetstagares rättigheter globalt. Efterlevnaden av hållbarhetskapitel måste stärkas, med en tydligare roll för arbetsmarknadens parter. Lagstiftning om human rights due diligence ska ingå i samtliga EU:s frihandelsavtal. Mandat bör sökas för att återstarta förhandlingarna om ett omfattande frihandelsavtal med USA.
    Sveriges väletablerade linje i handelsfrågorna bör kompletteras ännu större fokus i frågor kring hållbarhet och arbetstagares rättigheter. Sverige bör också tydligare lyfta vikten av social dialog och omställningsåtgärder i samband med handelsliberaliseringar, både inom EU och i partnerländer, så att globaliseringen och frihandeln får positiva effekter för fler.
  5. Slå vakt om demokratin och EU:s grundvärden. EU är ett fredsprojekt som vilar på respekt för mänskliga rättigheter och tydliga skrivningar om demokratiska principer. Men för att leva upp till och säkerställa dessa principer bör EU vässa sin politik, både inom och utanför Europa. Detta är också avgörande för att säkra medborgarnas stöd för det europeiska projektet.
    Utvecklingen i flera EU-länder oroar och EU måste agera tydligt för att försvara mänskliga rättigheter, demokrati samt rättsstatens principer. Inga medel från EU:s återhämtningsfond ska utbetalas till länder som bryter mot dessa principer. Kriget i Ukraina och dess konsekvenser i form av t. ex. stora flyktingströmmar får inte bli en ursäkt för att EU underlåter att hålla trycket uppe på EU-länder som inte lever upp till rättsstatsprinciperna. Sverige bör driva vidare det påbörjade artikel 7-förfarandet mot Polen och Ungern.