”Fel att utöka tjänstefels­ansvaret”

Regeringen har tillsatt en utredning som har till uppdrag att ta ställning till ett utökat tjänstefels­ansvar, så att tjänstemän i högre grad än i dag ska kunna dömas i domstol för fel de begår i tjänsten. Som skäl uppges bland annat att öka förtroendet för offentlig verksamhet och en ökad rättssäkerhet för medborgarna. Det är goda ansatser som TCO ställer sig bakom. TCO instämmer i regeringens analys att korruption i alla dess former utgör ett allvarligt hot mot vår liberala demokrati och välkomnar den tillsatta utredningen i den delen. Men vår bedömning är att effekten av ett utökat tjänstefels­ansvar skulle bli den motsatta med längre handläggnings­tider, förvärrad tystnads­kultur och svårigheter att rekrytera kompetent personal som följd.

I Sverige finns cirka 900 000 offentliga tjänstemän. Det handlar bland annat om tulltjänstemän, vårdpersonal, social­sekreterare, myndighets­handläggare och poliser.

De offentliga tjänstemännen är viktiga samhälls­bärare. De arbetar på vårt gemensamma uppdrag för att upprätthålla lag och ordning, de räddar liv och lindrar lidande och fattar svåra beslut som påverkar familjer och barn.

För att medborgarna ska känna förtroende för den offentliga förvaltningen, och i förlängningen för demokratin, krävs att vi har en stark tjänstemannakår.

Tre risker med tjänstefelsansvaret

De offentliga tjänstemännen styrs av grundläggande principer som objektivitet, rättssäkerhet och lojalitet gentemot uppdraget. De följer de förordningar och lagar som riksdag och regering stiftar. Tjänstemännen behöver ges goda förutsättningar att leva upp till detta ideal. När så sker stärker det rättssäkerheten, tilliten och effektiviteten i den offentliga förvaltningen. Ett utökat straffrättsligt ansvar vore ett mycket trubbigt verktyg att luta sig mot för att uppnå detta.

Tvärtom tror vi att effekten av ett utökat tjänstefels­ansvar mycket väl kan bli den rakt motsatta. TCO ser framför allt tre risker:

1. Förvärrad osäkerhets- och tystnadskultur.
   Ett utökat tjänstefels­ansvar riskerar att leda till förvärrad osäkerhets- och tystnads­kultur. Konsekvensen kan bli att tjänstemän drar sig för att påtala brister och larma om missförhållanden. Det finns också en risk att tjänstemän inte vågar fatta vissa beslut eller vidta vissa åtgärder, exempelvis att göra en orosanmälan gällande ett barn. Ytterligare en risk är att tjänstemän inte vill utföra arbets­uppgifter på egen hand eller att de undviker vissa ärenden. Sammantaget skulle detta minska förtroendet för den offentliga förvaltningen. Som konkret exempel skulle polisens brotts­bekämpande arbete kunna försvåras avsevärt om straffvärdet höjs, ett utökat tjänstefels­ansvar skulle kunna ge kriminella fler verktyg i verktygslådan när det gäller anmälningar för tjänstefel.
2. Längre handläggnings­tider och minskad effektivitet.
   Ett utökat tjänstefels­ansvar riskerar att leda till längre handläggnings­tider, som en följd av att tjänstemännen är rädda att göra fel och därför tar längre tid på sig att fatta beslut. Det riskerar också att leda till ökad regelstyrning och detalj­reglering, eftersom tjänstemän av rädsla för straff skulle efterfråga mer detaljerade riktlinjer för sitt arbete. Det skulle i sin tur kunna leda till minskad effektivitet och sänkt kvalitet i verksamheten. Enligt en undersökning genomförd av Novus på uppdrag av TCO tror endast 11 procent av yrkesverksamma tjänstemän att ett utökat ansvar för tjänstemännen skulle leda till en mer effektiv förvaltning. Mer än hälften tror i stället att ett utökat ansvar leda till mer försiktighet och långsammare handläggning.
3. Större svårigheter att rekrytera och behålla medarbetare.
   Ett utökat tjänstefels­ansvar riskerar att göra det mindre attraktivt att arbeta inom offentlig förvaltning. Det skulle medföra ytterligare svårigheter att rekrytera och behålla medarbetare. Underbemanning innebär större belastning på befintliga tjänstemän, vilket ökar risken att fel begås eller att handläggning dröjer. 

Tjänstemännens ansvar är redan omfattande

Utöver dessa risker är det viktigt att påpeka att tjänstemännens ansvar redan i dag är väldigt omfattande. Offentliga tjänstemän kan i dag avkrävas ansvar ur ett arbets­rättsligt, offentlig­rättsligt och straff­rättsligt perspektiv. Det innebär bland annat att anställda kan dömas i domstol för fel som begås i tjänsten, bli avskedade eller drabbas av disciplinära åtgärder.

Frågan om ett utökat tjänstefels­ansvar är inte ny och har utretts så sent som 2022. Utredningen landade i att ett utökat tjänstefels­ansvar inte var lämpligt. I stället för att återigen utreda frågan borde regeringen rikta in sig på åtgärder som ger tjänstemännen bättre förutsättningar att utföra sitt demokratiska uppdrag.

Insatser behöver göras för att tjänstemän ska få ökad kunskap om vilka rättigheter och skyldigheter de har. Tjänstemän i offentlig sektor drabbas också mer än andra av hot och våld från exempelvis patienter, klienter och andra medborgare. Därför behövs ytterligare insatser för att stävja hotet och våldet mot tjänstemän. Slutligen behövs insatser som motverkar tystnadskultur och i stället uppmuntrar tjänstemän att agera öppet mot missförhållanden.

På så sätt kan också tjänstemanna­rollen bli mer attraktiv, vilket kan minska problemen med kompetens­försörjning och de utmaningar som följer av det.

När offentliga tjänstemän får rätt förutsättningar att utföra sitt demokratiska uppdrag och bidra till samhällsbygget bidrar det i sin tur till att öka allmänhetens förtroende för den offentliga förvaltningen och för demokratin. TCO står till förfogande att aktivt bidra i utredningens arbete. Vi kan bistå med tjänstemanna­rörelsens perspektiv på hur förtroendet för den offentliga verksamheten och rättssäkerheten för medborgarna kan öka.

Therese Svanström
ordförande TCO

Läs debattartikeln på Svenska Dagbladet.