Nu måste Arbetsmiljöverket skadehantera

Arbetsmarknadens parter reglerar och hanterar mellan sig hur samverkan går till i såväl rutiner och riktlinjer som avtal. Det gör att det förebyggande arbetsmiljöarbetet fungerar bra och tvister undviks.

Skyddsombud kan vara involverade i både mer övergripande frågor som berör hela eller delar av en arbetsplats och individuella frågor om till exempel arbetsanpassning. Att det är så har även kommit att återspeglas i en del av Arbetsmiljöverkets föreskriftstext där det till exempel uttryckligen står att en arbetstagare alltid har rätt att bli företrädd av ett skyddsombud.

I samband med att föreskrifterna om rehabilitering och arbetsanpassning uppdaterades började det dock hända saker inom Arbetsmiljöverket. Det gjordes en intern rättsutredning och plötsligt fanns det en mycket olycklig formulering på hemsidan som gällde samverkan och som avvek från rådande praxis. Tyvärr började vissa arbetsgivare omedelbart att åberopa och använda den nya formuleringen och tvister har uppstått på dessa arbetsplatser.

Även om Arbetsmiljöverket har tagit bort sin formulering och nu sagt att man åter ska titta närmare på frågan så är skadan redan skedd. Rättsläget riskerar att uppfattas som oklart.

Nu är det viktigt för Arbetsmiljöverket att landa rätt i juridiken och att återställa ordningen och följa den väletablerade praxis som finns när det gäller samverkan och skyddsombuds möjligheter att företräda arbetstagare och delta i individuella arbetsmiljöärenden.

En bra utgångspunkt för Arbetsmiljöverket i detta arbete är att konstatera att myndigheten får och ska främja samverkan, men att det inte ingår att till exempel göra bedömningar om ett skyddsombud får delta eller är hindrat i ett enskilt fall. Det hanteras nämligen av parterna, och ytterst av Arbetsdomstolen.

Efter att ha följt utvecklingen av denna fråga, som hade sin upprinnelse i en vanlig uppdatering av en föreskrift, känner jag stark oro för vad den stora regelverksförändringen som Arbetsmiljöverket ska besluta om under våren kan få för framtida konsekvenser.

Som det känns nu finns det risk för både otydligheter i texterna och oavsiktliga materiella ändringar som i sin tur kan leda till felaktiga tolkningar av sakinnehållet i föreskrifterna. Det kommer då att på arbetsplatserna uppstå diskussioner, ifrågasättanden och spekulationer om vad som egentligen gäller och sannolikt bli tvistedrivande. Det skulle inte vara bra.

Det är därför viktigare än på länge att Arbetsmiljöverket för en lyhörd dialog med oss parter på arbetsmarknaden så att vi inte hamnar i ett kaosartat tillstånd den dagen då det nya regelverket ska börja gälla.