Att leda och samverka i det digitala arbetslivet

Arbetsmiljöverket genomför årligen en särskild inspektionsinsats med gemensamt europeiskt tema - i år digitalisering och distansarbete. Resultaten från detta presenterades på ett seminarium under arbetsmiljöveckans sista dag, 25 oktober.

Det blev ett väldigt konkret och högkvalitativt seminarium med många perspektiv. Hög igenkänning och flera aha-upplevelser. Och JA, det spelades in, så ni har chans att se det i efterhand – rekommenderas!

Webbinarium: Att leda och samverka i det digitala arbetslivet

Aptitretare från seminariet

Katarina Lundahl, statssekreteraren hos arbetsmiljöministern (Paulina Brandberg) inledningstalade och tog utgångspunkt i regeringens arbetsmiljöstrategi som ska uppdateras nu. Hon konstaterade att långtidseffekterna av digitalisering och distansarbete inte visats fullt ut än, och att det finns många frågor kring hur ledarskap på distans fungerar och vad som händer när AI arbetsleder arbetstagare. Lagstiftningen har inte riktigt hängt med heller, men samverkan, inte minst med arbetsmarknadens parter, behövs och betonades.

Det låter bra. TCO är också med i påverkansarbetet för arbetsmiljöstrategin, och ser fram emot en framtidsinriktad produkt som gör skillnad. Det är angeläget att komma till rätta med den stressrelaterade ohälsan. Stort fokus på OSA - organisatorisk och social arbetsmiljö på arbetsplatserna – behövs!

Arbetsmiljöverket presenterade sin granskning av den digitala arbetsmiljön i branscher som dataprogrammering, konsulter, information & kommunikation. Syftet var att arbetsgivare ska ta arbetsmiljöansvar för, och riskbedöma även den digitala arbetsmiljön, med angelägna ingredienser som hjärnstress, teknikproblem och återhämtning. Det är dags för anpassning till arbetstagare snarare än att de anställda anpassar sig till systemen.

Spoilervarning till er som ämnar se webbinariet: Över hälften av de besökta arbetsplatserna fick krav från Arbetsmiljöverket, och dessa handlade i 85% om krav på att undersöka och riskbedöma arbetsplatsens digitala system. Arbetsmiljöverket utgick främst från föreskrifterna SAM, Systematiskt arbetsmiljöarbete, och Arbete vid bildskärm, i sina inspektioner.

Omfattningen visar att detta är ett område som verkligen behöver fokuseras på. Utöver arbetsmiljöaspekterna innebär teknikkrångel också stora merkostnader på grund av produktivitetsförluster – något som en annan talare på konferensen lyfte fram.

Problemen med kognitiva arbetsmiljöproblem vid datorarbete belyste forskningen redan för åtminstone 10 år sedan, när bland annat Gulliksen pekade på värdet av god layout och gränssnitt, kompatiblitet med andra system, ro från störande aviseringar, tydlighet som gör det lätt att göra rätt osv, för att underlätta för användares uppmärksamhet, minne och beslutsfattande. Alla ändringar i systemen kräver nya rutiner, vilket tar tid att implementera.

Tre tips för en bra digital arbetsmiljö

Några tips ”för att ta kommandot över den digitala arbetsmiljön”, framfördes av Arbetsmiljöverket och som jag sprider vidare här:

1. Identifiera och involvera funktioner/kompetenser som vet hur arbetet utförs i de digitala systemen och hur medarbetarna påverkas.
2. Se till att de personerna har rätt förutsättningar, befogenheter och resurser för arbetet som ska genomföras
3. Undersök och riskbedöm de digitala systemen tillsammans med skyddsombud och arbetstagare

Exempel från arbetsplatser

Det var också roligt att höra de lärande exemplen från arbetsgivare som dels fått besök av inspektörer, dels försökt skapa så bra arbetsmiljö som möjligt vid digital förutsättning och ovanligt hög arbetsbelastning.

Från ST deltog både huvudskyddsombud och klubbordförande på Tillväxtverket och berättade engagerat och initierat om en arbetsplats där chefen skapade en gemensam och inkluderande kultur vid distansarbete. Genom samverkan med skyddsorganisationen och att cheferna vågade lyssna och prata arbetsmiljö med arbetstagarna, prioriterades friskvård, arbetsanpassning och återhämtning även när arbetsbelastningen var oöverstiglig. Tydliga kommunikationskanaler, mentorskap vid nyanställning, uppföljning med täta medarbetarmätningar, reflektion i pressade situationer, delaktighet, glädje och beröm listades som framgångsfaktorer. Samverkansformerna effektiviserades och situationsanpassades vilket var en av nycklarna, liksom att man redan hade en grundstruktur för arbetsmiljöarbete, som kunde skalas upp. Man tog hjälp av Prevent/Sunt arbetsliv/Partsrådet med praktiska checklistor, material och metoder.

Kunskapen finns vid tangentbordet!

Flera gånger under konferensen nämndes hur viktigt det är att få med medarbetarna och skyddsombuden i utvecklandet av den digitala arbetsmiljön. Det håller vi på TCO med om, eftersom det är vid tangentbordet som kunskapen om systemens användarvänlighet finns! För TCO-förbunden är digitalisering, distansarbete och digital arbetsmiljö viktigt. Läs mer om TCO:s synpunkter på Arbetsmiljön vid distansarbete.