Europeiska arbetsmyndigheten

Arbetsmarknad, EU

Blogg

2019-02-27

För TCO är den fria rörligheten viktig då den bidrar till bättre förutsättningar för jobb och tillväxt. ELA är en del i att få den inre marknaden, och inte minst den fria rörligheten för arbetstagare, att fungera bättre.

En ny europeisk myndighet är född. I förra veckan fastställdes den förordning som ligger till grund för den Europeiska arbetsmyndigheten – eller ELA som den ofta benämns utifrån dess engelska förkortning (European Labour Authority). Tanken är att ELA ska vara i drift redan i år.

ELA har tre huvudsakliga uppgifter:

  • Informera individer, arbetsgivare och arbetsmarknadens parter om rättigheter och skyldigheter som följer av EU:s regelverk för arbetskraftens rörlighet och främja utbyte av information mellan medlemsstater.
  • Genomföra gemensamma inspektioner mellan medlemsstaterna.
  • Medla mellan medlemsstaterna.

Utöver ELAs huvudsakliga områden ska ELA även genomföra arbetsmarknadsanalyser och ta över den europeiska plattformen för odeklarerat arbete och Eures European Coordination Office.

För TCO är den fria rörligheten viktig då den bidrar till bättre förutsättningar för jobb och tillväxt. ELA är en del i att få den inre marknaden, och inte minst den fria rörligheten för arbetstagare, att fungera bättre. TCO välkomnade EU-kommissionens förslag till Europeiska arbetsmyndigheten när det presenterades men med ett par förbehåll. Vi har sedan dess arbetat hårt för att påverka Europaparlamentet och rådet att genomföra en del viktiga ändringar. Nedan följer resultatet av detta arbete.

  • Respekt för nationell kompetens måste tydliggöras.

I förordningen finns nu en artikel (1.2a) som värnar fackliga fri- och rättigheter så som de tar sitt uttryck i nationell lagstiftning eller praxis. Detta innebär i praktiken att ELA exempelvis inte ska kunna påverka strejkrätten, förhandlingsrätten eller rätten att ingå kollektivavtal.  

  • Myndigheten ska samordna och vara rådgivande, inte utöva myndighetsutövning

Myndigheten kan stödja medlemsländerna vid gemensamma inspektioner och enbart utfärda icke-bindande yttranden.

  • Respekten för den svenska partsmodellen måste tydliggöras 

Den svenska partsmodellen bygger på att fack och arbetsgivare förhandlar fram kollektivavtal för att reglera villkoren på arbetsmarknaden. Vår ingång till kommissionens förslag var att medling gärna får användas för de medlemsländer som vill men att det måste vara frivilligt. Denna frivillighet fastslogs av lagstiftarna. Det enda vi fortsatt har synpunkter på är att en påbörjad medling enbart kan avbrytas vid en domstolsprocess och inte också vid en inledd facklig förhandling.

  • Förslagets rättsliga grund måste tydliggöras 

Den rättsliga grunden har gått från fri rörlighet för arbetstagare, etablering och tjänster till att enbart utgöras av fri rörlighet för arbetstagare. Samtidigt omfattas utstationeringsdirektivet som baseras på rättsgrunden fri rörlighet för tjänster av ELAs ansvarsområde. Vår ingång var att vi inte tyckte att fri rörlighet av tjänster bör omfattas av ELAs ansvarsområde. Myndighetens behörighet synes ha avsmalnats till det bättre även om vissa oklarheter kvarstår.

  • Inspektioner i enlighet med nationell lagstiftning är en förutsättning

Enligt förslaget skulle de samordnade och gemensamma inspektionerna utföras i enlighet med nationell lagstiftning i de berörda medlemsstaterna. Denna princip har kvarstått vilket var vår önskan. Vi utgår därför ifrån att innebörden av den nya förordningen är att inspektioner utförs med tillämpning av det lands lag där inspektionen utförs.

  • Kapacitetsuppbyggnad

Av förordningens artikel 12 framgår att myndigheten ska syfta till att ”främja en enhetlig efterlevnad av unionslagstiftningen på alla områden som omfattas av denna förordning”. Intentionerna om ökad kapacitetsuppbyggnad är goda men en sådan roll får inte inkräkta på nationella tillsynssystem, t.ex. genom uppdraget att utarbeta riktlinjer och definitioner och begrepp på EU-nivå. ELA får utfärda riktlinjer i samarbete med medlemsländerna och arbetsmarknadens parter men enbart icke-bindande sådana. Det är en bra kompromiss.

Slutligen ser vi mycket positivt på att arbetsmarknadens parter kommer att sitta i myndighetens styrelse och i den intressentgrupp som knyts till styrelsen. Detta kommer bidra till ett nära samarbete mellan myndigheten och arbetsmarknadens parter, både på europeisk och nationell nivå, och som ytterligare kommer gagna både företag och arbetstagare i Europa.